Instuderingsfrågor, du kan välja att svara på dessa och skicka in, eller utföra digitalt test.
Nu skall du studera hur nutritionen kan påverkas för våra sjuka och friska äldre.
När du känner dig redo kan du göra provet HÄR
Koden är
XZEGRXP
Mat på äldre dar Föreläsning Uppsala
Grunderna i näringslära Föreläsning Uppsala
Bra mat i äldreomsorgen Skrift för omsorgspersonalen livsmedelsverket
Undernäring: Åtgärder för att förebygga SKL (viktig)
Matlust En blogg som bloggar om tips om mat för äldre.
Nationella riktlinjer : Näring för god omvårdnad och omsorg Sos
WEBB-utbildning i nutrition
Klicka på det som går i länken. Gå igenom alla delar.
VAd är Senior alert?
Måltidsråd för dig som har lätt för att sätta i halsen:
Mätinstrument
Hur man beräknar risker Film
Förbättringar som gör skillnad Film. Bättre liv för våra sjuka äldre
Energi och bmi kalkylator PDF-fil
Guide för beräkning av kalori och proteinintag PDF-fil
Mat & vätskelista PDF-fil
Mini-Nutritional-Assesment = MNA PDF-fil
Handledning till nutritionsbedömning med Mini Nutritional Assessment (MNA)
Denna film kan visa för de äldre på boendet.
Bra vård och omsorg i samband med måltider innebär:
Att den äldre har möjlighet att välja maträtter och ta del av det utbud som finns (t.ex. i affären eller i beredningsköket)
Att nattfastan inte är längre än elva timmar
Att maträtterna är anpassade till den äldres matvanor
Att den äldre får måltider med bra sammansättning så att energi- och näringsbehov tillgodoses
Att den äldre bereds möjlighet att äta själv och att maten och serveringen har anpassats i enlighet med detta krav
Att den äldre vid behov kan få hjälp med att bereda enklare måltider
Att den äldre som behöver hjälp att äta får rätt professionellt bemötande och tillräckligt med tid att äta
Att den äldre vid behov får individuellt utprovade hjälpmedel för mat- och vätskeintag
Att matdistributionen i ordinärt boende uppmärksammas så att den mat som levereras är av god kvalitet samt att maten hanteras på ett sätt som är förenligt med god livsmedelshygien
Att den äldre har tillgång till fortlöpande utbildning om matens betydelse för hälsan
Att det finns riktlinjer för bedömning och uppföljning av vikt, närings- och vätskebehov samt mat- och vätskeintag
Att den äldre, anhörig och vårdpersonalen vid behov ges stöd och handledning av dietist hur den äldres nutritionella rehabiliteringsbehov bäst tillgodoses
Energibehovet för en vuxen är ca
20 kcal/kilokroppsvikt och dygn.
Vätskelista.
Vätskebehovet för en vuxen är
30 ml/kilokroppsvikt och dygn.
Så Agda 55 kilo behöver
Energibehovet : 20 X 55 = 1100 kcal/dygn
Vätskebehovet : 30 X 55 = 1650 ml/dygn
För att identifiera ”riskpersoner” besvaras följande fyra frågor;
Vad innebär egentligen salutogen äldreomsorg?
Jo, perspektivet inriktar sig på vad som orsakar och vidmakthåller hälsa.
Alla individer har resurser som då dessa stärks eller bevaras bidrar till att individen upplever hälsa.
Det salutogena perspektivet handlar om att man skall se till det friska och arbeta hälsobringande.
Man skall när man arbetar salutogent jobba situationsorienterat och utifrån att alla situationer ser olika ut.
Det salutogena perspektivet frågar alltså inte ”varför är man sjuk?”, utan vänder på frågan och frågar ”varför är man frisk?”.
Antonovsky myntade även begreppet KASAM (Känslan Av Sammanhang) vari tre hälsofrämjandefaktorer ingår nämligen; meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet.
Förbättra äldres hälsa med hjälp av möten, mat och aktivitet
Det krävs så lite för att förbättra. Se bilderna som före och efter.
Hur kan man tänka ikring måltidssituationer på en gruppbostad?
Som personal i en gruppbostad arbetar man i den boendes hem. Man ger den boende stöd i vardagen samtidigt som man ska respektera hans eller hennes integritet och rätt att göra individuella val. I vissa situationer kan det vara en svår balansgång att hjälpa samtidigt som man ska uppmuntra infl ytande och medbestämmande. Vad gör man till exempel om man ser att någon lagar och äter mat som allvarligt kan påverka hans eller hennes hälsa? Är det alltid ”livskvalitet” att få bestämma själv vad man ska äta, även om det inte är bra för hälsan? Kan det också vara etiskt fel att stå bredvid och låta någon äta sig sjuk? I största möjliga mån ska man stödja den boende att fatta beslut som är bra för honom eller henne. Ett sätt kan vara att komma överens om förändringar som den boende själv är intresserad av att göra, och sedan påminna vid behov.
LSS Är en lag som reglerar insatser. I denna regleras även brukarens behov av att inte näring.
Äta, röra sig och må bra i gruppbostad FHI
Handledning för personalen FHI
Arbetsblad för personalen FHI
Uppmuntra till bra måltider för dem med intellektuella funktionshinder Livsmedelsverket.
Koden är
XZEGRXP
Lukt och smak vid åldrande Föreläsning Ur-play
Mat på äldre dar Föreläsning Uppsala
Grunderna i näringslära Föreläsning Uppsala
Bra mat i äldreomsorgen Skrift för omsorgspersonalen livsmedelsverket
Undernäring: Åtgärder för att förebygga SKL (viktig)
Matlust En blogg som bloggar om tips om mat för äldre.
Nutritionsöversikt Vårdhandboken
Nationella riktlinjer : Näring för god omvårdnad och omsorg Sos
Mat, måltid och minne UR-Play
WEBB-utbildning i nutrition
Klicka på det som går i länken. Gå igenom alla delar.
VAd är Senior alert?
Måltidsråd för dig som har lätt för att sätta i halsen:
- Undvik att prata när du äter.
- Ha det lugnt omkring dig vid måltider.
- Rätt sittställning är viktig.
- Se till att få i dig tillräckligt med vätska. Förtjocka drycker eller ät mat med högt vätskeinnehåll.
- Undvik ev. ättiksinlagd mat, sura eller alkoholhaltiga drycker.
- Gör matsitutationen njutbar genom att stimulera smak, lukt och syn.
- Trötta inte ut dig med stora måltider. Ät hellre små måltider men oftare.
- Anpassa konsistensen på mat och dryck efter dina behov.
Mätinstrument
Hur man beräknar risker Film
Förbättringar som gör skillnad Film. Bättre liv för våra sjuka äldre
Energi och bmi kalkylator PDF-fil
Guide för beräkning av kalori och proteinintag PDF-fil
Mat & vätskelista PDF-fil
Mini-Nutritional-Assesment = MNA PDF-fil
Handledning till nutritionsbedömning med Mini Nutritional Assessment (MNA)
BMI-Kalkylator
Andra metoder om man har svårt att äta via munnen
Matspjälkningsapparaten och hjälpmedel vid tarmproblem (klicka på filmerna nedanför filmen, så kommer en filmlista)
Tugg och sväljsvårigheter =Dysfagi Dysfagiföreningen
Broshyrer om dysfagi Dysfagiföreningen
Andra metoder om man har svårt att äta via munnen
Matspjälkningsapparaten och hjälpmedel vid tarmproblem (klicka på filmerna nedanför filmen, så kommer en filmlista)
Tugg och sväljsvårigheter =Dysfagi Dysfagiföreningen
Broshyrer om dysfagi Dysfagiföreningen
Denna film kan visa för de äldre på boendet.
Bra vård och omsorg i samband med måltider innebär:
Att den äldre har möjlighet att välja maträtter och ta del av det utbud som finns (t.ex. i affären eller i beredningsköket)
Att nattfastan inte är längre än elva timmar
Att maträtterna är anpassade till den äldres matvanor
Att den äldre får måltider med bra sammansättning så att energi- och näringsbehov tillgodoses
Att den äldre bereds möjlighet att äta själv och att maten och serveringen har anpassats i enlighet med detta krav
Att den äldre vid behov kan få hjälp med att bereda enklare måltider
Att den äldre som behöver hjälp att äta får rätt professionellt bemötande och tillräckligt med tid att äta
Att den äldre vid behov får individuellt utprovade hjälpmedel för mat- och vätskeintag
Att matdistributionen i ordinärt boende uppmärksammas så att den mat som levereras är av god kvalitet samt att maten hanteras på ett sätt som är förenligt med god livsmedelshygien
Att den äldre har tillgång till fortlöpande utbildning om matens betydelse för hälsan
Att det finns riktlinjer för bedömning och uppföljning av vikt, närings- och vätskebehov samt mat- och vätskeintag
Att den äldre, anhörig och vårdpersonalen vid behov ges stöd och handledning av dietist hur den äldres nutritionella rehabiliteringsbehov bäst tillgodoses
Energibehovet för en vuxen är ca
20 kcal/kilokroppsvikt och dygn.
Vätskelista.
Vätskebehovet för en vuxen är
30 ml/kilokroppsvikt och dygn.
////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////
Så Agda 55 kilo behöver
Energibehovet : 20 X 55 = 1100 kcal/dygn
Vätskebehovet : 30 X 55 = 1650 ml/dygn
////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////
Adgas BMI är = 21 = Underviktig
////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////
| • Längd/vikt/BMI | - hur långt har det gått? |
| • Viktförlust | - hur fort går det? |
| • Mat och dryck | - har födointaget minskat? |
| • Ätsvårigheter | - är det något som försvårar ätandet till exempel aptit- störningar, problem från munhåla, tugg- och sväljproblem och så vidare? |
Vad innebär egentligen salutogen äldreomsorg? Jo, perspektivet inriktar sig på vad som orsakar och vidmakthåller hälsa.
Alla individer har resurser som då dessa stärks eller bevaras bidrar till att individen upplever hälsa.
Det salutogena perspektivet handlar om att man skall se till det friska och arbeta hälsobringande.
Man skall när man arbetar salutogent jobba situationsorienterat och utifrån att alla situationer ser olika ut.
Det salutogena perspektivet frågar alltså inte ”varför är man sjuk?”, utan vänder på frågan och frågar ”varför är man frisk?”.
Antonovsky myntade även begreppet KASAM (Känslan Av Sammanhang) vari tre hälsofrämjandefaktorer ingår nämligen; meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet.
Förbättra äldres hälsa med hjälp av möten, mat och aktivitet
Det krävs så lite för att förbättra. Se bilderna som före och efter.
Hur kan man tänka ikring måltidssituationer på en gruppbostad?
Som personal i en gruppbostad arbetar man i den boendes hem. Man ger den boende stöd i vardagen samtidigt som man ska respektera hans eller hennes integritet och rätt att göra individuella val. I vissa situationer kan det vara en svår balansgång att hjälpa samtidigt som man ska uppmuntra infl ytande och medbestämmande. Vad gör man till exempel om man ser att någon lagar och äter mat som allvarligt kan påverka hans eller hennes hälsa? Är det alltid ”livskvalitet” att få bestämma själv vad man ska äta, även om det inte är bra för hälsan? Kan det också vara etiskt fel att stå bredvid och låta någon äta sig sjuk? I största möjliga mån ska man stödja den boende att fatta beslut som är bra för honom eller henne. Ett sätt kan vara att komma överens om förändringar som den boende själv är intresserad av att göra, och sedan påminna vid behov.LSS Är en lag som reglerar insatser. I denna regleras även brukarens behov av att inte näring.
Äta, röra sig och må bra i gruppbostad FHI
Handledning för personalen FHI
Arbetsblad för personalen FHI
Uppmuntra till bra måltider för dem med intellektuella funktionshinder Livsmedelsverket.
